|
"The Morgan Horse Judging
Standards", gällande från 1/1
2001
Hänsyn skall tas till korrekt
morgantyp och exteriör, inte
bara under bedömning av In Hand
klasser utan också i de
prestationsklasser, där regler
anger att morgantyp och utseende
är grundläggande för
bedömningen. Standarden skall
också användas till värdering av
morgantyp och utseende utanför
utställningsringen.
A. Helhetsintryck.
En morganhäst utmärker sig för
sin uthållighet och energi,
personlighet och arbetsvilja och
ett energisk och naturligt sätt
att röra sig.
Morganhästen är en medelstor
häst med kraftfulla rörelser.
Den skall vara kompakt och
kraftig, men samtidigt ädel.
B. Exteriör rastyp och
detaljbeskrivning.
1. Huvudet skall vara
uttrycksfullt med bred panna och
stora framträdande ögon, ha rak
eller svagt konkav nosrygg,
fasta och fint formade läppar,
stora näsborrar och välrundade
ganascher. Öronen skall vara
korta och välformade, ganska väl
åtskilda och vaket burna. Ston
får ha aningen längre öron än
hingstar och valacker.
2. Svalget har utpräglat djup
och skall vara tillräckligt fint
skuret för att möjliggöra
korrekt eftergift i nacken och
normal andning.
3. Halsen skall vila ovanpå en
extremt välvinklad bog och ha
ett djup/bredd från överdelen av
manken till bogspetsen. Den
skall vara förhållandevis
elegant med hänsyn till kön. Den
skall vara lätt välvd och skall
övergå/sammansmälta mjukt med
manke och rygg. Halsens
överlinje skall vara betydligt
längre än underlinjen. Hingstar
skall ha mer utvecklad mankam än
ston och valacker. God halslängd
får emellertid inte premieras
före halsansättning, utan
rastypens balans och harmoni
beror på övergången mellan rygg
och hals.
4. Manken skall vara
framträdande och övergå i
rygglinjen i harmoniskt
förhållande med bogens lutning.
5. Bålen skall vara kompakt, väl
sluten med kort rygg, bred länd,
djupa flanker, välrundad
bröstkorg, långt och välmusklat
kors med högt ansatt svans, som
bärs graciöst och rakt. Svag,
sänkt eller lång rygg är
allvarliga fel. Korset skall
inte ligga högre än manken.
6. Bakknäna skall vara placerade
lågt och rakt framåt.
7. Benen skall vara raka och
starka, med korta skenor, platta
ben, samt ge en känsla av kraft
och elegans. Underarmarna skall
vara ganska långa i förhållande
till skenorna. Kotorna skall
vara av medellängd och väl
vinklade för att medge ett lätt
och spänstigt steg.
8. Bakbenens sundhet och
struktur är av ytterst stor
betydelse. Kohasighet,
harhasighet och felaktiga
vinklar är allvarliga fel.
9. Hovarna skall vara lagom
stora, runda, öppna i trakterna,
ha konkav sula, samt ha tät
struktur.
10. Sett framifrån skall bröstet
vara välutvecklat. Frambenen
skall vara placerade lodrätt mot
marken och sluta tätt mot
kroppen.
11. Sedd från sidan skall
överlinjen representera en mjuk
kurva från nacke till svans, och
ge intryck av att halsen snarare
är placerad ovanpå manken än
framför den, och övergå i en
kort, rak rygg och ett väl
liggande kors som rundas av mot
välmusklade länder och lår.
Bålens underlinjen skall vara
lång och bålen djup från
bröstkorg till flanker. Den
extremt vinklade bogen medför
att överarmen hålles något
lodrätt och att frambenen
placeras tämligen långt fram på
bålen. Frambenen skall vara raka
och vinkelräta mot
marken/lodräta. Då hästen står
med bakbenen rakt under sig,
skall en vertikal linje kunna
dras från bärbensknölen genom
hasspetsen och vidare längs
skenans baksida.
12. Sett bakifrån skall korset
vara välrundat, lår och skanker
välmusklade. Bakbenen skall vara
raka. Skanken skall vara
tämligen lång i förhållande till
skenan.
Morganhästen skall uppvisa god
välvning av bröstkorgen och en
välrundad bakdel. Flat bröstkorg
är icke önskvärd.
13. Mankhöjden varierar
huvudsakligen från 145 till 158
cm (14,1 - 15,2 hands), men
individuella variationer både
under och över förekommer.
14. Hästen skall som helhet ge
ett starkt och hållbart intryck.
15. Fyraåriga och äldre hingstar
måste ge ett utpräglat maskulint
intryck, som klart skiljer sig
från övriga individer. Ston
skall ha ett feminint utseende.
16. Ingen hänsyn till färg på
hårrem eller ögon skall tas vid
bedömning.
17. Vid bedömning skall ingen
diskriminering ske av hästar som
är märkta/frysmärkta.
A. Temperament.
Kännetecknande för en god
morganhäst är ett stabilt
temperament och stor
utstrålning. En rastypisk
morganhäst är också
1. Livlig
2. Uthållig
3. Energisk
4. Alert
5. Lättlärd
6. Stolt i sin hållning
7. Lätthanterlig
B. Morganhästens rörelser i In
Hand-klasser/uppvisningsklass
Knälyft får inte premieras före
korrektheten i gångarten.
Tonvikten skall läggas på
morgantyp och exteriör samt
hästens förmåga att röra sig
korrekt.
-
Skritten skall vara rask,
bestämd och fyrtaktig och
elastisk med betoning på
rörlighet i kotan.
-
Traven skall vara tvåtaktig,
livlig, elastisk, rak och
samlad. Bakbensaktionen
skall vara i balans med
frambensrörelserna.
-
Morganhästen får lov att stå
med frambenen lodräta mot
marken. Bakbenen kan
placeras lätt bakåtsträckta,
men hästen får också lov att
bedömas icke stretchad vid
samma bedömningstillfälle.
C. Några allvarligare fel
beträffande olika kroppsdelar.
1. Huvudet
a. Grovt och oädelt huvud
b. Smalt och långt huvud
c. Långa och grova öron
d. Små ögon
e. Stor och grov mule
f. Romarnäsa
2. Halsen
a. Underhals
b. Grovt svalg
c. Kort hals
d. Rak överlinje
3. Manken
a. Djupt liggande manke
b. "Yxhugg" framför manken
4. Bogen
a. För kort
b. Stupande
5. Bålen
a. Sänkt rygg
b. Lång rygg
c. Avsaknad av djup,
"getingmidja"
6. Korset
a. Överbyggd
b. Kort och stupande
c. Låg svansansättning
|
