Plan och riktlinjer för Svenska Morganhästföreningens verksamhet som stambok- och registerförande förening.
1. Organisation
Svenska Morganhästföreningen (SMHF) är en ideell rikstäckande intresse- och avelsförening för morgan-hästen i Sverige, som bildades 1983.
SMHF erhöll godkännande som stambok- och registerförande förening av SJV 1984.
SMHF är medlem i Svenska Hästavelsförbundet (SH) och American Morgan Horse Association (AMHA).
Svenska Morganhästföreningen skall verka för:
· ett ökat intresse för morganhästen i Sverige,
· att bevara den renrasiga morganhästen samt tillvarata och befrämja morganhästens rastyp, exteriör, mentalitet och mångsidighet i avelsarbetet,
· att stärka utbytet med avelsföreningar för morganhästen i andra länder.
1.1.Ekonomiska resurser
SMHF:s verksamhet finansieras till största delen genom medlemsavgifter. Föreningen driver en Hästskadefond, som vid överskott kan bidra ekonomiskt till projekt i föreningens regi. Registrering, stambokföring och föreningens arrangemang är avgiftsfinansierade.
1.2. SMHF:s sammansättning
1.2.1. Styrelse
Föreningens styrelse väljs av årsmötet, och utgörs av ordförande, fyra till sex ledamöter och två suppleanter. Ordförande väljs direkt av årsmötet. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör samt vid behov funktionärer med särskilda uppdrag.
1.2.2. Kansli
SMHF har inte någon anställd personal eller kansli. Den fortlöpande verksamheten sköts ideellt mot kostnadsersättning av funktionärer utsedda av styrelsen.
1.2.3. Registrator
Registrator ansvarar för rutinmässiga beslut om registrering och stambokföring av Morganhästar och morgankorsningar, som uppfyller SMHF:s rasvisa krav härför. Även avslag på ansökan om registrering eller stambokföring, samt övriga sådana ärenden som faller utanför den rutinmässiga beslutsgången, av-görs av registratorn.
Vid tvist i registreringsärende behandlas ärendet av SMHF:s styrelse. Styrelsens beslut gäller över registratorns beslut. Om styrelsens bedömning överensstämmer med registratorn, går ärendet vidare till Svenska Hästavelsförbundets Besvärsnämnd.
1.2.4. Besvärsnämnd
Svenska Hästavelsförbundets Besvärsnämnd anlitas vid tvist i registreringsärende. Nämnden består av minst tre med hästavel väl förtrogna ledamöter, varav en jurist. Besvärsnämnden är beslutsför med minst tre ledamöter närvarande, varav juristen är en. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ord-föranden utslagsröst.
Besvärsnämndens beslut ska vara skriftliga och innehålla en utförlig redovisning av de uppgifter och skäl som ligger till grund för utgången samt uppgift om vilka som deltagit i beslutet.
2. Ickediskriminering och offentlighet
Grundläggande vid tillämpningen av dessa regler skall alltid vara principen om ickediskriminering av hästägare, uppfödare och föreningsmedlemmar.
Uppgifter om registrering och stambokföring och moment som ingår i dessa skall vara offentliga.
2.1 Tillämpning av förvaltningslagen
SMHF förbinder sig att i frågor som rör stambokföring och registrering tillämpa förvaltningslagen (1986:223) i frågor som rör parts rätt att få del av uppgifter, om jäv samt motivering av, underrättelse om och överklagande av beslut.
2.2 Överklagande
I de fall som besvärsnämndens beslut går en klagande emot ska denne, när beslutet delges, erhålla upp-lysningar om följande förhållanden:
· Att beslutet kan överklagas om klaganden anser att registreringen eller handläggningen av ärendet eller frågan ej har skett i enlighet med gällande föreskrifter eller förevarande plan och riktlinjer.
· Att överklagandet ska ske till Jordbruksverket i enlighet med 7 § förordningen (1985:343) om kontroll av husdjur m.m.
· Vad en klagande har att iakttaga, enligt 2 § lagen (1986:1142) om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter, för att ett överklagande ska kunna upptas till prövning.
3 Avelsmål och avelsmetodik
3.1 Avelsmål
Svenska Morganhästföreningen arbetar för:
· en ändamålsenlig avel där moderna avelsmetoder skall ge renrasiga morganhästar med bibehållen ras-typ och stärkta egenskaper för rid- och körbruk.
· att rasens mångsidighet bevaras.
· friska, härdiga hästar med ett gott lynne.
3.2 Avelsmaterial
Under 2005 betäcktes 35 morganston av nio godkända hingstar. Tretton renrasiga Morganföl registrerades. Totalt har 335 Morganhästar registrerats mellan 1984 och 2005. 21 hingstar har godkänts vid avelsvärdering och 50 ston har stambokförts. Mellan 10 och 20 föl registreras varje år i Sverige.
I USA registreras årligen ca 4.000 föl, i Kanada ca 500 föl och i England ca 50 föl. Avel i mindre om-fattning bedrivs i Europa även i Tyskland, Italien, Frankrike, Holland och Norge.
3.3 Avelsmetodik
För att uppnå avelsmålen skall Svenska Morganhästföreningen arbeta för:
· att ”The Morgan Horse Judging Standards” ligger till grund för avelsvärdering av morganhästar.
· att uppmuntra till avelsvärdering och stambokföring av hingstar och ston.
· att öka antalet årligen betäckta ston.
· en import av värdefulla avelsdjur, såväl hingstar som ston.
· att uppmuntra till ökad import av sperma.
· att uppmuntra till att fler hästar visar upp sig på tävlingsbanorna.
Eftersom Morganhästen är en numerärt liten ras, och de länder som har mer omfattande avel än Sverige saknar ett utarbetat avelsvärderingssystem, försöker SMHF att kombinera en beprövad bevarandeavel med urval av avelshästar genom svensk traditionell avelsvärdering.
4 Rasbeskrivning
4.1 Rasens särdrag
Helhetsintryck:
Morganhästen är en medelstor häst med kraftfulla rörelser. Den skall vara kompakt och kraftig, men samtidigt ädel. Hästen skall som helhet ge ett starkt och hållbart intryck. Förutom Morganhästens typiska fysiska karaktär, utmärker den sig genom sin uthållighet och energi, personlighet och arbetsvilja och energiska och naturliga sätt att röra sig. Andra för Morganhästen utmärkande drag innefattar att hästen ska vara livlig, alert, lättlärd, stolt och lätthanterlig.
Könskaraktär:
Fyraåriga och äldre hingstar ska ha fullt utvecklad hingstkaraktär med ett utpräglat maskulint intryck och båda testiklarna ska vara nere och normala. Ston skall ha ett feminint utseende. Hingstar skall ha mer utvecklad mankam än ston och vallacker. En sent kastrerad vallack får vara mer lik en hingst.
Huvud:
Huvudet skall vara uttrycksfullt med bred panna och stora framträdande ögon, ha rak eller svagt konkav nosrygg, fasta och fint formade läppar, stora näsborrar och välrundande ganascher. Öronen skall vara korta och välformade, ganska väl åtskilda och vaket burna. Svalget har utpräglat djup och skall vara till-räckligt fint skuret för att möjliggöra korrekt eftergift i nacken och normal andning.
Hals:
Halsen skall vila ovanpå en extremt välvinklad bog och ha ett djup / bredd från överdelen av manken till bogspetsen. Den skall vara förhållandevis elegant med hänsyn till kön. Den skall vara lätt välvd och skall övergå / sammansmälta mjukt med nacke och rygg. Halsens överlinje skall vara betydligt längre än underlinjen. Helst ska halsen vara så lång och högt ansatt att hästen kan hålla huvudet i en korrekt position samtidigt som hela huvudet och nosen hålls över mankens nivå.
Bål:
Manken skall vara framträdande och övergå i rygglinjen i harmoniskt förhållande med bogens lutning. Bålen skall vara kompakt, väl sluten med kort rygg, bred länd, djupa flanker, välrundad bröstkorg, långt och välmusklat kors med högt ansatt svans, som bärs graciöst och rakt. Sedd från sidan skall överlinjen representera en mjuk kurva från nacke till svans och ge intryck av att halsen snarare är placerad ovanpå manken än framför den. Bålens underlinje skall vara lång och bålen djup från bröstkorg till flanker.
Ben och hovar:
Benen skall vara raka och starka, med korta skenor och ge en känsla av kraft och elegans. Kotorna skall ha tillräcklig vinkling för att medge ett lätt och spänstigt steg. Den extremt vinklade bogen medför att överarmen hålls något lodrätt och att frambenen placeras tämligen långt fram på bålen. Då hästen står med bakbenen rakt under sig, skall en vertikal linje kunna dras från bärbensknölen genom hasspetsen och vidare längs skenans baksida. Hovarna skall vara proportionella till hästens storlek, runda, öppna i trakterna, ha konkav sula, samt ha bra hornkvalitet.
Mankhöjd:
Mankhöjden varierar huvudsakligen från 145 till 158 cm (14,1 – 15,2 hands), men individuella variationer både under och över förekommer.
Färger:
Alla färger är godkända. De vanligaste färgerna i Sverige är brun, fux och svart. Ett litet antal hästar i färgerna isabell och gulbrun importerades under 2005, vilket på sikt även kan ge färgerna gulbrunsvart, gulsvart, gulvit och pärlvit.
4.2 Andra för rasen godkända raser
Inga andra raser godkänns för inkorsning i Morganhästrasen.
5 Identitet och identitetshandlingar
5.1 Identifiering
Hästens identitet ska verifieras genom DNA-typning av aktuell häst med fullständig härstamningskontroll gentemot hästens fader och moder, konturdiagram utfärdat av ID-kontrollant (som ID-kontrollant godtas av SH godkänd ID-kontrollant eller veterinär), samt betäckningsrapport i original. ID-kontroll och DNA-provtagning får inte utföras av hästägaren eller uppfödaren.
För registrering och stamboksföring av importerad Morganhäst införd i av AMHA godkänt register, krävs identitetskontroll mot utländsk originalhandling av ID-kontrollant, kopia på DNA-typning samt veri-fiering med ett nytt DNA-prov. Hästar födda senast 1998 kan härstamningsverifieras genom blodtypning. För registrering av moderlivsimport krävs liksom för svenskfödd häst DNA-typning med fullständig härstamningskontroll, konturdiagram utfärdat av ID-kontrollant och betäckningsrapport.
I fall av osäker identifiering har SMHF rätt att begära DNA-typning med fullständig härstamningskontroll för att fastställa en Morganhästs identitet i syfte att stambokföring ska kunna ske.
För registrering av Morgankorsning krävs enkel härstamningskontroll genom DNA-typning mot den av föräldrarna som är renrasig Morganhäst eller mot fadershingsten om denne är registrerad i SMHF:s korsningsregister, samt i övrigt samma dokument som för renrasiga hästar.
5.2 Identitetshandling
Identitetshandling ska utfärdas i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:82 ) om hästdjur som används till avel och om identifiering av hästdjur.
5.3 Namn
Häst skall under hela sin livslängd behålla sitt ursprungliga namn. Om importerad häst måste ges ett annat namn p.g.a. att identiskt namngiven häst registrerats tidigare, måste det ursprungliga namnet skrivas inom parentes före eller efter det nya, tillsammans med nationalitetsbokstaven för ursprungslandet (SJVFS 2002:8 15§).
5.4 Identitetsnummer
Identitetsnumret består av åtta siffror. De två första är raskoden 07, de två följande siffrorna anger de två sista siffrorna i hästens födelseår, de fyra sista siffrorna är löpnummer.
Häst som tilldelats annat identitetsnummer, vilket ingår i ett internationellt stamboks- eller registersystem som garanterar unika identiteter, ska behålla dessa hela livet, med tillägg av landskod. Dessa hästar måste dessutom tilldelas ett svenskt registreringsnummer uppbyggt som identitetsnummer enligt ovan.
Korsningshästar tilldelas identitetsnummer på samma sätt som ovan, men med raskoden 57.
5.5 Uppfödare
En hästs uppfödare är den fysiska eller juridiska person som vid hästens födelse var ägare till hästens moder. Om uppfödarskapets rättigheter har överlåtits till annan person, t ex genom avtal upprättat före hästens födelse, vilket bifogats registreringsansökan, skall denna person anses som uppfödare.
5.6 Förkommen originalhandling
Då originalhandling förkommit ska hästägaren lämna in en skriftlig redogörelse för förlusten samt ett intygande att hästen är identisk med den registrerade hästen, samt styrkt ägandeskap och fullständig ägar-följd. Innan ny handling utfärdas ska förlorad originalhandling efterlysas, lämpligen i fackpress, på häst-ägarens bekostnad.
6 Härstamning
6.1 Härstamningskrav
SMHF:s register och stambok för renrasiga Morganhästar är helt slutna.
För all registrering av renrasiga Morganhästar krävs att härstamningen återfinns i obruten följd i SMHF:s register eller av AMHA godkända eller anslutna register. Dispens från rasrenhetskrav beviljas ej.
Svenskfödd Morganhäst skall, för att kunna registreras i SMHF:s Grundstambok, ha båda föräldrarna registrerade i SMHF:s Grundstambok (undantaget moderlivsimporter).
För korsningshästar krävs antingen att en av föräldrarna är upptagen i endera SMHF:s Grundstambok för Morganhästar, AMHA:s register eller annat register godkänt av AMHA, eller att fadershingsten är registrerad i SMHF:s Korsningsregister.
6.2 Överensstämmelse med originalstambok
American Morgan Horse Association (AMHA), är Morganhästrasens huvudorganisation. Den amerikanska stamboken stängdes 1948.
SMHF:s register och stambok upprättades 1984. Den svenska stamboken är 2005 inte godkänd av AMHA, men förs i överensstämmelse med AMHA:s registreringsregler. Förhandlingar om ett god-kännande av SMHF:s register har förts under flera år, men AMHA har nu beslutat att inte godkänna ytterligare utländska register. Diskussioner förs med AMHA om att SMHF:s register i stället ska anslutas till AMHA:s register, så att alla hästar som är registrerade i SMHF:s Grundstambok automatiskt blir registrerade även i AMHA:s register.
7 Registrering
7.1 Ansvarig registrator
SMHF: s styrelse utser ansvarig registrator.
7.2 Krav för registrering
För registrering krävs ansökan undertecknad av ägaren och att hästen är identifierad enligt punkt 5.1. Fastställd registreringsavgift ska erläggas.
7.3 Registrets indelning
SMHF:s Hästregister är uppdelat enligt följande:
· SMHF:s Grundstambok för Morganhästar
· SMHF:s Riksstambok för Morganhästar, en vardera för hingstar och ston.
· SMHF:s Korsningsregister
7.4 Kontroll av registrering
Registrering sker under styrelseansvar.
Registrering grundas på skriftlig dokumentation. Registreringsansökningar diarieförs med datum och registreringsnummer. Samtliga handlingar förvaras i original hos registrator.
8 SMHF:s hästregister
8.1 Krav för införande i register
Häst skall uppfylla krav enligt Rasvisa bestämmelser för införande i SMHF:s Hästregister.
8.2 Hästregistrets indelning
8.2.1 Grundstambok för Morganhästar
Omfattar renrasiga Morganhästar som har båda föräldrarna upptagna i endera SMHF:s Grundstambok för Morganhästar, AMHA:s register eller annat av AMHA godkänt register.
Avdelning A är öppen för renrasiga Morganhästar som uppfyller rasvisa krav.
Avdelning B är öppen för renrasiga Morganhästar vars fader är belagd med avelsförbud. Dessa hästar är ej premieringsbara, och deras eventuella avkommor kan endast registreras i avdelning B.
8.2.2 Riksstambok för Morganhästar
Omfattar hästar registrerade i SMHF:s Grundstambok för Morganhästar avdelning A, som vid avels-värdering uppnått fastställda krav för stambokföring enligt SMHF:s Rasvisa bestämmelser. Stamboken är uppdelad i en avdelning för hingstar och en för ston.
8.2.3 Korsningsregister
Omfattar hästar som inte uppfyller rasrenhetskrav enligt SMHF:s Rasvisa bestämmelser, vars ena förälder uppfyller rasrenhetskraven eller vars fader är registrerad i SMHF:s Korsningsregister.
8.3 Avelsvärderingsresultatets utnyttjande i samband med stambokföring
Avelsvärdering är ett krav för införande i SMHF:s Riksstambok för Morganhästar.
9 Principer för byte av avdelning i stambok
Hingst eller sto som tidigare inte har uppfyllt rasvisa krav vid avelsvärdering kan, om förnyad avels-värdering leder till uppfyllande av rasvisa krav, införas i Riksstambok för Morganhästar.
10 Registrering av häst med ofullständig härstamning
I överensstämmelse med moderlandets bestämmelser registrerar inte SMHF hästar med ofullständig här-stamning i Grundstambok för Morganhästar.
För registrering i SMHF:s Korsningsregister ställs krav på känd härstamning endast för föräldradjur som är registrerade i SMHF:s register eller register godkänt av AMHA.